Omsorgaren

Om sorgen i omsorgen

Arkiv för Klass

Hösten, lagret och den högre lönen

Efter sex sommrar på samma ställe så hände det. I kön till matsalens frukost bord så frågar chefen vad jag ska göra i höst.

Gå tillbaka till förskolan, plugga lite distans, du vet, svarar jag

Han frågar lite skämtsamt om jag inte ska stanna till november då? Så långt stannar alla visstidsanställda, hinner jag tänka innan jag fort svarar, näe – det är ju högre lön inom barnomsorgen.

Lönen har vi inte snackat om än, säger han tillbaka. Jag svarar med ett jaha och går direkt med min färdiga frukostmacka till skyddsombudet, eftersom klubbens ordförande inte är på plats. Efter att ha disskuterat lön med honom och en annan kille som fått förfrågan att stanna kvar så ber skyddsombudet oss att vara tysta och inte låtsas om att vi snackat med honom. Vi båda fattar och spelar förvånade och glatt överraskade när vi kallas in till chefens kontor och han berättar vad han och facket kommit fram till i förhandlingarna.

Lönen är till och mer högre än vad klubbens representanter trodde sig kunna få upp den till och dessutom har de fått in en truckutbildning som kostar ca. 5000 att ta privat. Nu betalar företaget.

Jag skriver på och tar steget som feriearbetare till visstidare.

Nu har det gått två veckor och jag är precis klar med utbildningen, det var inte så svårt som jag trodde och nu ska jag tillbaka till produktionslinjen. Plocka, packa, sortera och bära. Men nu till högre lön och inte längre ”sommarbarn”.

Jag läser i DN Ekonomi om löneskillnader mellan könen men fastnar för pappersupplagans statistikstapplar. Ett ögonkast på staplarna och man ser att över 90% av alla löntagare tjänar mellan 10.000 och 30.000, den allra största majoriteten kring 20.000-22.000. Efter 40 papp planar det ut sig och man ser knappt staplarna tills de plötsligt stiger i höjden vid 70.000 och mer längst bort.

Jag ler först och skriver skämtsamt ”men arbetarklassen finns ju inte!” i marginalen för att de läsare där hemma som fortfarande sover ska ha lite roligt. Sen blir jag arg, förbannade jävla idioter! Vi sliter och arbetar hela våra liv i tron om att en klassresa är möjlig (annat än i den liberala bloggvärlden där det räcker med att kalla sig socialist för att bli ”medelklass”). Men det går inte, hur vi än försöker så kan vi bara klättra över varandras (döda?) kroppar för att hamna i en annan statistikstapel längre bort i x-axeln.

Enda långsiktiga lösningen är att tillsammans marschera ner från våra respektive staplar i statistiken, se till att de högre avlönade arbetarna/tjänstemännnen strax till höger om oss i y-axeln följer med och sen ta i med all vår kraft och skaka ner de höga herrarna längst bort ur sin statistikstapel av elfenben. Sen ska det fan inte finnas nåt klassamhälle att snacka om.

Ps. Jag lovar att skriva mera om hur besviken jag trots allt är på att inte få jobba vidare med ungarna den här hösten. Inget slår förskolan när det gäller att få mig glad på jobbet, jag ska dessutom skriva mera om den härliga gemenskap vi på truckutbildningen fick trots att vi inte visste mera om varandra än våra yrken och knappt det.

Det kommer komma flera överraskningar på bloggen framöver också, så fortsätt läsa!

Vill du läsa mer?

Under täcker reder ut begreppet kring solidaritet, Petter tycker synd om nyliberala och Planekonomen skriver om vanliga och ovanliga människor.

Diss av vårdnadsbidraget

Jag har nöjet att presentera en gästkrönika som lägger fram argument mot förslaget om vårdnadsbidrag skriven av Blackstar. Enligt henne själv är det bara ett första utkast på alla argument mot förslaget, men texten var så bra så jag frågade om jag fick publicera den här, och det fick jag.
Det verkar visserligen som att det dröjer lite innan idiotin blir verklighet (som vissa är jättesura för) men det är viktigt att uppmärksamma det redan nu, även om inte så många kommuner nappat på idén.

Vårnadsbidraget

Varför det är dåligt för kvinnor

Det är en vansinnigt olönsam affär att göra ett så omfattande arbete som att ta hand om barn för futtiga 3000 i månaden. Det är för de allra flesta en absolut omöjlighet att klara sig på de pengarna, vilket innebär att den som tar vårdnadsbidrag antingen blir

– Beroende av socialbidrag
– Fattig
– Ekonomiskt beroende av sin man

Förlusten kommer visa sig hela livet, eftersom man även förlorar pension. Och kvinnors pension ser redan utan vårdnadsbidraget riktigt risig ut. Vad får man för a-kassa om man inte hittar något jobb efter vårdnadsbidragstiden? Ingen vet men vi kan ju gissa. Maximalt 80% av 3000. Före skatt.

Vad händer om man blir sjuk när man har vårdnadsbidrag? Betalar Alliansen en vikarie då? Vad händer om man arbetsskadar sig?
Hur var det nu med Alliansens paroll: “Det ska löna sig att arbeta!” J

Varför är det dåligt för alla kvinnor?

För att plötsligt framstår skitlönerna i Kommunal, Handels och hotell och restaurangs avtal som skyhöga i jämförelse. För att ju fler som har sina barn hemma, desto färre dagisplatser, desto mindre möjligheter för kvinnor att förvärvsarbeta. Försskolelärare och barnskötare kommer bli arbetslösa. För att det är ett problem att kvinnors liv är så sjukt stressiga: vi är sjukskrivna i mycket högre grad än män är. Vi arbetar i snitt 27 timmar i veckan i hemmet, oavlönat, och produktionstakten i arbetslivet har höjts med 87% de senaste X åren. För att komma till rätta med detta behöver vi kämpa tillsammans för 6 timmars arbetsdag och en dräglig arbetssituation. Vi behöver inte gå hemma var för sig och va barnskötare, mattant, städerska och undersköterska på samma gång 24/7 för 3000.
Arbetsköpare argumenterar att det är riskabelt att anställa kvinnor eftersom de kan komma att vara föräldralediga. Hur riskabelt är det då inte att anställa någon som kommer va hemma med vårdnadsbidrag? Föräldraledigheten är 13 månader, vårdnadsbidraget kan du ha i fem år. Det finns en överhängande risk att kvinnor kommer diskrimineras ännu mer på arbetsmarknaden.

Varför är det dåligt för barn?

För att resurserna behövs i förskolan. Barngrupperna har ökat i storlek drastiskt, och antalet platser räcker inte till för alla barn. Stoppa vårdnadsbidragspengarna i fickorna på dagis och fritids! Antalet barn per personal måste minska. Dessutom behöver utbildningen i genuspedagogik som alliansen stängt, öppnas igen. Varje förskola behöver en genuspedagog! Och naturligtvis måste det finnas en dagisplats för varje barn.

Antagligen kommer främst kvinnor i rika familjer kunna vara hemma med vårdnadsbidrag. På så sätt omfördelas samhällets resurser, från dagis som i alliansens Sverige kommer befolkas av arbetarbarn, till de nya hemmafruarnas barn.

Dagis och fritids är bra för barn. Eller skulle kunna vara det, om personalen inte höll på att duka under. Det är inga förvaringsplatser, utan ställen dör pedagogisk verksamhet bedrivs, där man kan träffa polare och lära sig ett socialt samspel. Att isolera sina barn från detta är inte juste.

Varför är det dåligt för alla arbetare

Alliansen driver en arbetarfientlig politik, under täckmantel att det kommer skapa fler jobb. Om en massa kvinnor nappar på vårdnadsbidraget, kommer arbetslöshetssiffrorna se snyggare ut, och högern kommer hävda att det är den härliga effekt som de visste att sänkt a-kassa osv skulle ha.

/ Blackstar


Läs mer: Konsumbloggen skriver om hypokondri och Slutstadium om allt möjligt

Klasshat i SvD?

En journalist på den liberala tidningen Svenska Dagbladet heter Anna Larsson och hon är förbannad. Hon tycker det är skit att överklassgrabbar som Alex Schulman och den ”stureplanskultur” som han representerar får hålla på som de vill. Hennes kritik utgår från att snubben lottat ut en avsugning till den som gissar vilken pool han badat i av tre möjliga. Avsugningen skulle frugan stå för. Bratsen på Stureplan är visserligen sämre på jämlikhet än vilken förortsgrabb i tonåren som helst men det är lite synd att själva grundanledningen till att vi hatar människor som Schulman inte näms. Visserligen är deras kvinnoförakt en stor anledningen men i första hand beror hatet på deras klasstillhörighet. Detta eftersom de, trots våldtäkter och misshandel, kan slira runt på röda mattan och posera för kameror som om inget hade hänt.

I vilket fall så blev stackars Alex jättearg på Anna! Ungefär på samma nivå som en 6-åring skulle svarat om ungen gått på chalmers säger han: ”Anna Larsson har ingen koll. Hade hon det skulle hon veta att jag vänder mig emot kvinnoförminskningen på Stureplan och att jag förlöjligar machomentaliteten varje dag i min blogg” till Svenskan.
På sin blogg så skriver han ett liknande svar fast med sämre kvalitet (folk läser ju hans blogg ändå så varför bry sig?).

Jag bara sitter och gottar mig åt att journalister på en högertidningen pucklar på överklassbloggare. En helt underbar start på min fredag!

Förresten så har jag en tävling åt er. Den som kan gissa i vilket område förskolegården jag åker sparkcykel på ligger vinner en avsugning, av Alex Schulman…

Planekonomen och Petter skriver om facket, Akuhujan om vänstern och utbildning, Slutstadium ställer krav och Syrran postar en video precis som jag. Vill ni veta mer om Argentinas filmutbud får ni läsa Vida Latinas inlägg.

Från arkivet: Arbetsläder till förskolan!

Tankar från lagret

Det är fantastiskt vad folk hittar på för att bli ekonomiskt oberoende. Vissa spelar på börsen (vilket verkar gå hand i hand med nyliberalt dumprat oavsett klasstillhörighet) andra stjäl koppartråd eller spelar nätpoker.
En arbetskamrat på lagret jobbar extra som affischuppsättare för Stockholms Stad, en annan jobbade övertid (ibland så länge som fem på morgonen till åtta/nio på kvällen!) för pengarnas skull. Hennes mamma, som jobbar på samma lager, skakade på huvudet när hon berättade det och sa; ”Det är pengarna som tvingar hos hit”.

Vi snackade ett längre tag och kom in på barnomsorgen, eftersom hon undrade hur det gick och om jag skulle söka till lärarhögskolan eller inte. Hon hade jobbat lite inom äldreomsorgen och även om hon inte trivdes så värst mycket så erkände hon att det var intressant att jobba med människor och inte maskindelar. Jag berättade hur jag ändrat uppfattning om hur barn tänker och resonerar sen jag började vicka som barnskötare efter gymnasiet. Det är verkligen sjukt hur smarta små ungar kan vara!

För 5-åringar har jag, på deras initiativ, talat om (ja ”om”, vi pratade med varandra inte ”vuxen-till-barn”) Linné, skillnaden mellan fattigadel/rikemansadel och mobbing. Och eftersom Mmise brukar skriva direkta citat från jobbet och Konsumbloggen bara går ut på det så kan jag lika gärna citera en av 5-åringarna från en speciellt intressant disskusion om skatt, kungen och att dela med sig.

Det hela började med att den lilla grabben såg fundersam ut och sen frågade mig lite blygt nyfiket hur kungen fick sina pengar. Då berättade jag att han fick lite av det som jag och alla som jobbar får i lön. Det lede till nya frågor och funderingar och vi talade om polis, brandkår och ”dagisfröknar” som får pengar via skatten på ett eller annat sätt. Sen blev det krångligare hans frågor och mina försök-till-pedagogiska-vuxensvar kom in på proggressiv beskattning. Då tog jag hjälp av den förträffliga sången ”Om du har ett äpple vill du dela det med mig”. Då trillade slanten ner och barnen utbrister: ”Om alla delade med sig [mer] så skulle Sverige vara ett rikt land”
Sen grävde vi i sandlådan.


Planekonomen bloggar om klasskampens nördar, Akuhujan om sjukskrivningar precis som jag förut, Petter forsätter på samma linje som hela Konflikt verkar vara inne på medan Slutstadium tycker att skolan ska tas tillbaka.